Bostadsbyggandet ökade i april enligt Prognoscentrets Byggstartsindikator

Byggstarterna av nyproduktionsprojekt ökade med 0,3 procent mellan mars och april enligt Prognoscentrets Byggstartsindikator. Bostadsbyggandet ökade med 1,4 procent medan övrigt byggande ökade med 0,3 procent. De senaste tolv månaderna har Byggstartsindikatorn stigit med 0,5 procent. Bostadsindikatorn har stigit med 9,9 procent medan Indikatorn för övrigt byggande har fallit med 2,8 procent.

Prognoscentrets månatliga Byggstartsindikator visar hur nybyggnationen i bostadssektorn och övriga fastighetssektorer utvecklas. Indikatorn tas fram genom en bearbetning av uppgifter från Byggfaktas byggprojektdatabas och bygger på de byggstartade nybyggnationsprojektens uppskattade byggkostnader. Genom att indikatorerna tas fram och publiceras med kort tidseftersläpning så ger de en tidig bild av byggkonjunkturen som inte kan ses i offentliga data förrän flera månader senare.

Byggstartsindikatorn, som inkluderar byggstarter för samtliga nyproducerade byggnader exkl. anläggningar och infrastruktur, steg med 0,3 procent mellan mars och april. Utfallet för februari och mars har reviderats ned för bostadsbyggandet och lokalbyggandet. Jämfört med samma månad i fjol var årstakten +0,5 procent i april.

- Början av året har präglats av ekonomisk osäkerhet och ryckighet. Trots det fortsätter återhämtningen i bostadsbyggandet, där förbättrade finansieringsförutsättningar och en varmare marknad efter tidigare räntesänkningar börjar ge effekt. Dessutom har förväntningarna åter skiftat mot ytterligare räntesänkningar under året, vilket ger stöd åt planerade byggprojekt, säger Ludvig Uggla, analytiker på Prognoscentret.

Byggstartsindikatorer Totalt, bostäder och övrigt fastighetsbyggande (jan 2011=100) Källa: Prognoscentret, Byggfakta Sverige

Index och förändringstal, april 2025

Källa: Prognoscentret

Revideringar sedan föregående månad
Byggstartsindikatorerna revideras bakåt i tiden varje månad då nya data kan ha tillkommit och gamla kan ha reviderats. Ny säsongsjustering och trendberäkning kan också påverka det historiska utfallet. I samband med denna månads beräkning har bostads- och lokalbyggandet marginellt revideras ned för februari och mars.

För mer information vänligen kontakta:
Ludvig Uggla, Analytiker, Prognoscentret
Telefon: 073-596 92 44
E-post: ludvig.uggla@prognoscentret.se

Om Byggstartsindikatorn
Byggstartsindikatorn tas fram varje månad av Prognoscentret och bygger på en bearbetning av uppgifter från landets största byggprojektdatabas. Tack vare en omfattande bevakning av projektmarknaden och uppdateringar från en ständigt pågående marknadsundersökning kan unik statistik tas fram.

Byggstartsindikatorn är tänkt att vara en framåtblickande och tidig indikator på byggkonjunkturen och bostadsbyggandet. Statistiken ska vara enkel och lätt att tolka. Aktuella siffror publiceras ofta och med kort eftersläpning. Indikatorn har en hög samvariation med offentligt producerad byggstatistik.

Publicering
Indexet publiceras offentligt tredje onsdagen i månaden, kl. 07.00. Media kan på begäran erhålla pressrelease ett dygn i förväg mot embargo. De senast publicerade indexen kan laddas ned på https://prognoscentret.se/byggstartsindikatorn/ 

Definitioner
Byggstart: Ett projekt ingår i Byggstartsindikatorn om det avser nybyggnation och har en uppskattad byggkostnad på minst 1 mnkr, minst en entreprenör är upphandlad och byggstartsmånaden har infallit.

Nybyggnation: Projekt där den andel av byggkostnaderna som avser nybyggnation är större än den del som avser renovering, underhåll, om- och tillbyggnad klassificeras som nybyggnation.

Byggnader: Bostäder utgörs av flerbostadshus och gruppbyggda småhus (inkl. äldrebostäder). Övriga byggnader utgörs av industrier, lager, kontorsbyggnader, affärslokaler, hotell och restaurang samt samhällsfastigheter. Byggnation som klassificeras som anläggning exkluderas från beräkningarna.

Uppskattad byggkostnad: Avser total produktionskostnad exkl. byggherrens kostnader för markförvärv och moms. Uppskattningen gör utifrån de uppgifter som finns tillgängliga för projektet och kan ändras under projektets gång.

Beräkning
De uppskattade byggkostnaderna för de projekt som bedöms ha byggstartats under respektive månad räknas om till ett index med startpunkt i januari 2011, som sedan justeras för att rensa bort variation som beror på kalendereffekter, säsongsmönster och andra faktorer som skapar kortsiktiga fluktuationer. X-13-ARIMA-SEATS används för kalenderkorrigering, säsongsrensning och trendskattning. Programmet har utvecklats av US Census Bureau.

Täckningsgrad
Jämfört med den offentliga statistik som publiceras av SCB så har våra uppgifter en uppskattad täckningsgrad på ungefär 80 procent för nybyggda flerbostadshus och omkring 30 procent för nybyggda småhus (småhus som ska bebos av byggherren själv ingår inte i Byggfaktas undersökningar, för gruppbyggda småhus är täckningen däremot hög). Täckningsgraden för övrig nybyggnation bedöms ligga mellan 50 och 90 procent, beroende på fastighetstyp.

Felkällor
Vid klassificering av projekt som innehåller olika typer av byggnader (exempelvis bostäder och kontor) eller olika typer av byggnation (exempelvis nybyggnation och renovering) räknas hela projektkostnaden in i huvudkategorin (den kategori där den största kostnaden bedöms ligga). Det innebär att vissa projektkostnader överskattas medan vissa projektkostnader utelämnas i beräkningarna. Felbedömningar vid kategorisering av projekt med avseende på kategori (typ av byggnad och typ av byggnation), vid uppskattning av byggkostnader, och vid bedömning av datum för byggstart kan också uppstå.

Revideringar
Tidsserierna revideras varje månad till följda av reviderade indata (nyregistrerade redan byggstartade projekt kan ha tillkommit, revideringar av klassificering, startdatum och byggkostnader kan ha gjorts) och ny säsongsjustering. Revideringarna förväntas bli ganska små från månad till månad men kan bli betydande sett över längre perioder.

Ansvar och spridning
Vid framtagningen och analysen av Byggstartsindikatorn har Prognoscentret använt tillförlitliga källor och beräkningsmetoder. Prognoscentret kan dock inte garantera analysernas riktighet eller fullständighet och påtar sig inte något ansvar för innehållets, siffrornas, bearbetningens, kommentarernas eller övrig informations riktighet eller fullständighet. Materialet är framställt i informationssyfte.

Varken Prognoscentret eller dess anställda ska kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel eller brister i detta material.

Sprid och använd gärna detta material och våra index men ange alltid källa. Användning i kommersiellt syfte kräver dock vår uttryckliga tillåtelse.